Sedan bloggen Bugburgers begynnelse har planen varit att skriva en guide till att odla mjölmask. Så när insektsentusiasten Christian Sjöland kontaktade mig och berättade om sin odling, frågade jag givetvis om han kunde skriva ett inlägg. Det blev faktiskt två. Här är första delen där Christian berättar varför han kom in på det här att odla ätbara insekter. Här kan du läsa den matiga guiden om hur du odlar mjölmask! /Anders
Att odla mjölmaskar, del 1: Varför?
Christian Sjöland
Det är enkelt, provocerande och ger mängder med rädda-världen-poäng. Så här brukar det gå till när jag träffar nya människor.
”Hej.”
”Hej. Christian heter jag.”
”Vem är du då?”
”Jadu, jag är en lantbruksekonom som bryr mig om hur vi skall kunna äta gott i all framtid. Jag gillar att cykla landsvägscykel, jag älskar min flickvän och sen har jag precis börjat odla mjölmaskar i mitt sovrum. Dudå?”
”Vänta.. va? Vad sa du? ODLAR DU MASKAR? HEMMA? DET ÄR JU BISARRT?!”
Är jag dum i huvudet?
Det vet jag faktiskt inte, men om man vill döma mitt psykiska välmående enbart på den fakta att jag odlar mjölmaskar i mitt sovrum, så skulle jag i alla fall vilja utmana påståendet med följande inlägg.
I del ett kommer jag att förklara varför jag har valt att odla insekter och även varför jag tycker att du bör överväga detsamma och i del två kommer jag beskriva hur man kan gå tillväga.
Min insektshistorik
Boken Edible av Daniella Martin.
Inför skrivandet av detta blogginlägg började jag fundera på hur det var att jag snubblade över denna fenomenala föda kallad insekter. Jag är väldigt intresserad av framtidens matproduktion och har väl alltid varit öppen för alternativa idéer (jag var en av få killar som gav prova-på yogan en ärlig chans under högstadiet). Troligen var det någon artikel när jag studerade på SLU i Uppsala som gav den första exponeringen, men det som verkligen gav mig en knuff var serien Chef’s Table och dess besök på restaurangen D.O.M (4:e av världens 50 bästa restauranger 2012) där kocken och ägaren Alex Atala har valt att lyfta upp insekter till finrummet i ett försök att hedra naturen och den uråldriga mattraditionen som finns bevarad inne i regnskogarna. Någon podcast följde kanske upp det hela och plötsligt hade jag beställt hem och läst Edible: An Adventure into the World of Eating Insects and the Last Great Hope to Save the Planet (av Daniella Martin) och var starkt övertygad. Denna resan började i somras och de sista uppdateringarna på resan är mjölmaskodlingen, en resa till Danmark för att leta insekter på varuhus och nu slutligen detta inlägg.
Varför odlar jag insekter hemma?
Ett av mina stora intressen ligger i hållbara matsystem. Jag har en plan att flytta ut på en gård inom tio år för att kunna börja odla och föda upp lite djur. Hållbarhetsaspekten kring all matproduktion kan, och bör, diskuteras och studeras, men jag tror att enbart så mycket går att förstå genom teori, och således vill jag har en praktisk byggsten till min uppfattning. Då jag i dagsläget bor i en lägenhet i Umeå har jag ställt mig frågan ”hur självförsörjande kan jag bli på mat i en lägenhet?”. Grönsaker går delvis att odla i lägenheten under vår- och sommarsäsongen och utöver det finns det även briljanta lösningar så som Co-Grow (www.co-grow.se) där du kan få odla i någons obrukade trädgård. Detta skapar tillräckligt med areal för att producerar grönsaker för ett helt år.
Christians mjölmaskfarm
Då återstår protein. Och ja, vi kan äta bönor. Bönor är jättebra och supersmaskigt, men de innehåller tyvärr inte alla essentiella aminosyror. Och då jag inte tror det varken är lagligt eller praktiskt att låna någons trädgård för att föda upp kor där, eller för den delen att försöka ha höns i lägenheten, så fanns här den naturliga platsen för insekter. Vi som redan är insektsfrälsta vet att insekterna löser alla svårigheter som uppstår i form av mikronutrientbrist (mineraler och vitaminer) vid uteslutandet eller minimerandet av en animalisk kost. Således odlar jag insekter hemma då jag tror att detta kan vara en av de enklaste formerna av självförsörjning av protein (köttodling kanske är ett mer lämpligt ord). Mitt mål är att se hur man kan göra det på lättast möjliga vis (helst så automatiserat som möjligt), bygga en sexig lösning och sedan uppmuntra fler människor att göra detta hemma i sina hushåll. Då kan vi snacka om lokalproducerad mat.
Varför mjölmaskar?
En bugburger består av mjölmaskar! Nej, det vore en lögn att säga att det är anledningen, men det skadar ju inte att det är så.
Anledningen är den att efter den lilla efterforskning jag har gjort, så är mjölmaskar enklast och, hur skall jag uttrycka det, mest diskreta att odla. Och ja, även jag arbetar med att inte tycka att det är lite för mycket ”out-there” att odla syrsor i lägenheten. Där kan vi prata om att det finns en risk att de smiter. Enligt Daniella Martins bok Edible är mjölmaskar, syrsor och buffalomaskar de tre insekter som är bäst lämpade för att börja odla hemma.
Vanliga farhågor
1. Tänk om de smiter?
De ligger i en plastlåda. Med lock på. Mjölmaskarna och mjölbaggarna kan inte klättra upp på kanten. Mjölmaskarna är lååååångsamma. Mjölbaggarna kan inte flyga och i puppstadiet så är de, just bara det, puppor som ligger stilla i havregrynet.
2. I alla år har vi arbetat för att bli av med insekter och ”skadedjur” från hemmet…
Jo, det stämmer. Oftast vill vi människor ha kontroll. Då insekter oftast förekommer i skitiga, fuktiga och vad vi skulle definiera som osanitära utrymmen har vi utgått från att insekter i sig också är skitiga, fuktiga och osanitära. När vi upptäcker insekter är det under vad vi skulle kalla okontrollerade former. Men vad händer om vi föder upp de under kontrollerade former? Ger de ekologiskt svenskt havregryn och biodynamiskt odlade morötter i en kliniskt ren plastlåda från Clas Ohlson.
Jag föreslår inte att någon skall gå ut i soprummet och leta insekter. Vill man ”jaga” eller samla in insekter istället för att odla dem, rekommenderar jag att man gör det ute i det vilda, ute i skogen. Det är precis som vi på samma sätt inte nödvändigtvis äter något som växer längs en vältrafikerad och avgastät motorväg utan gärna tar blåbären som växer längre in i skogen.
Skulle jag ätit mjölmaskar om jag fann dem i min mjölpåse? Det vet jag ärligt talat inte. Med min filosofiska bakgrund blir det lätt att försöka skilja på vad som är en farhåga och vad som är en fara. Vill jag inte äta det för att jag tycker det är äckligt, eller ÄR det äckligt (i den mening att det kan skada min hälsa att äta det)? Nu kör jag ju paleo (stenålderskost) så jag lider inte denna risk då jag inte har något mjöl hemma.
Avslutande tankar kring ekonomin
Något som slog mig var att jag började tycka att hela kalaset blev dyrt. Hur många av mina ekologiska morötter skall de egentligen äta? Här finns dock några viktiga punkter att ta hänsyn till:
- Dels är det för tidigt att ge någon slags kostnadskalkyl och jag kommer att ha en mer noggrann beräkning efter att jag har flyttat nu i december.
- Dels kommer kostnaden per gram mjölmaskprotein (eller vad det nu är vi vill räkna på) bli mindre desto längre du håller på då investeringen i plastlådorna kommer att bli mindre desto fler mjölmaskar den fördelas över.
- Du stoppar in grönsaker och får ut ett otroligt näringstätt protein. Så kostnaden för mjölmaskarna skall jämföras med kilopriset för ekologiskt kött snarare än kilopriset för morötter. Detta kommer vi till i senare inlägg.
Nu har du läst argumenten! Dags att få veta hur du drar igång din egen odling. Läs här!
Världens bästa bok om ätbara insekter?Kan du läsa svenska? Grattis då kan du läsa:
Äta insekter: Entomaten och det stora proteinskiftet. Den går att köpa i vanliga bokhandlar, hos förlaget, på Adlibris och Bokus. Läs mer om boken och köpställen här!