Okej, rubriken ljuger lite. Karin Wendin, professor i mat- och måltidskunskap vid Kristianstads Högskola får inte 2,6 miljoner kronor själv. Det här är pengar (1,4 miljoner) utdelade av KK-stiftelsen, samt 1,2 miljoner från näringslivet, som ger henne och hennes forskningsteam möjlighet att de närmaste två åren bedriva forskning i projektet ”Insekter – en kulinarisk och hållbar delikatess”.
Förutom Karin Wendin består teamet av tre forskare: Viktoria Olsson, Sarah Forsberg och Ingemar Jönsson samt representanter för de medfinansierande företagen Atria, Solina, TetraPak Recart och Geoloc. Dessutom är RISE och SLU inblandade.
Bugburger kontaktade givetvis Karin för att gratulera (grattis!) och få veta lite mer om projektet.
Professor i mat- och måltidskunskap vid Kristianstads Högskola
Bugburger: Ditt team har fått ett forskningsanslag för projektet ”Insekter – en kulinarisk och hållbar delikatess” som ska pågå fram till 2019. Vad hoppas ni blir resultatet av projektet?
-Vi hoppas främst att vi kan öka både kunskap och intresse kring att använda olika insekter som livsmedel. Att ta fram kunskap som visar på potentialen (nutrition, hållbarhet och sensoriskt) samt hur man kan tillaga och förvara mat med insekter är de två största delarna i projektet.
Bugburger: Berätta lite mer om tillagningen. Mynnar projektet ut i ett antal recept, eller kommer det handla mer om olika typer av tillämpningar och processer vid matlagning? Och finns det några särskilda utmaningar att lagra insekter än annan mat tror du?
– Vi kommer att jobba på att hitta delikata tillämpningar, men också på att öka samhällets intresse och kunskap kring insekter som mat. Tekniskt så är en stor utmaning att insekterna innehåller mycket fleromättat fett som lätt härsknar. Etnologiskt/socialt är den stora utmaningen ”urrk”-faktorn. Det finns självklart många och spännande utmaningar som man kan ta tag, så se detta som två exempel.
Bugburger: Hur väcktes ditt intresse för insekter som livsmedel? Och hur lång tid har det här varit en del av din forskning?
-Jag var tidigare med i styrelsen för Nordic Food Lab i Köpenhamn. Att arbeta med insekter har varit en diskussion sedan ca tio år tillbaka och man har i Danmark kommit mycket längre än vad man har i Sverige. Det var i alla fall där mitt intresse väcktes. I Sverige har intresset från finansiärer varit lite svalare, men 2015 var jag medsökare och deltog i två projekt, bägge finansierade av Vinnova.
Bugburger: Vad jag förstår ligger ert fokus just nu på mjölmask. Varför just mjölmask och har ni tittat på andra kandidater?
– I livsmedelssammanhang pratar man om tre ”gateway”-insekter: mjölmask, syrsa och gräshoppa. Vi tror att det är bra att starta med någon av dessa och valet föll på mjölmask då vi kan bygga på resultat från tidigare projekt. Vi har dock inte stängt dörren för att arbeta med andra insekter. Tror rentav att det skulle vara bra om vi kan addera fler.
Bugburger: Vad jag förstår ska ni också undersöka regelverket. Som du säkert vet ska det nu in Novel Food-ansökningar till Efsa för att få olika insektsarter godkända. Skulle ni kunna tänka er att inom projektets ramar jobba för att få in en ansökan för insektsarter som inte fått någon ansökan?
-Detta är en mycket viktig fråga. Vi kommer att skaffa oss så god koll vi kan på gällande regelverk och vad som pågår runtom i Europa vad gäller ansökningar till Efsa. Dock är detta inte projektets fokus, men viktigt att ha koll på.
Bugburger: Slutligen: Om du lagar en rätt med mjölmask, vad lagar du då?
-I ett av våra projekt gjorde vi så kallade ”tenebriosticks” (reds anmärkning. en av kandidaterna i tävlingen klimatsmartprotein). De var fantastiska!
Världens bästa bok om ätbara insekter?Kan du läsa svenska? Grattis då kan du läsa:
Äta insekter: Entomaten och det stora proteinskiftet. Den går att köpa i vanliga bokhandlar, hos förlaget, på Adlibris och Bokus. Läs mer om boken och köpställen här!